Hur långt kommer man med vibe coding med ChatGPT?

Jag har testat - från idé till färdig klätterapp

Vibe-coding med vår UX-Designer Liska

LÄR KÄNNA LISKA

Av Liska Weström

Vid det här laget har de flesta av oss hört talas om vibe-coding – de där drömbyggena där vem som helst går från idé till färdig webb, app eller system på bara några timmar. Några snabba prompts, ett magiskt AI-verktyg, och så är allting klart.

Dessutom verkar det vara något alla kan göra, eftersom tekniken inte tycks kräva särskilt mycket tid eller förkunskaper – och det finns gott om tjänster att välja mellan. Svenska Loveable har fått mycket uppmärksamhet, men det finns också verktyg som V0, Firebase, Builder.io och många fler.

Och visst, AI-verktygen fungerar. Promptandet går snabbt och resultaten ser imponerande ut. Men det går nästan lika fort att bränna sina credits, samtidigt som många av verktygen ger mindre stöd när man vill gå vidare till att publicera, hosta eller faktiskt driva det man har byggt. Det som verkade så enkelt i början visar sig snabbt kräva fler tekniska beslut som sträcker sig bortom det visuella bygget.

Så vad gör man om man vill prova, men hålla det enkelt, billigt, och ändå bygga något som fungerar? Hur realistiska är alla dessa snabba showcase-exempel som flödar förbi i våra sociala medier?

Jag bestämde mig för att prova själv och testade på vibe-coding. I den här artikeln berättar jag hur jag gick tillväga, vilka verktyg jag använde och vad jag lärde mig längs vägen. Häng med!

En idé att bygga på

Ett av mina stora fritidsintressen är klättring. Ett annat är statistik. Jag loggar i princip allt i mitt liv: vad jag äter, hur jag mår, vad jag gör, och till och med vad jag har på mig. Så när jag inte hittade en app som lät mig följa min utveckling som klättrare på mina villkor, föddes idén om att testa bygga en själv med hjälp av vibe coding.

Mitt mål med appen var enkelt. Jag ville kunna logga mina klätterpass direkt på plats i klätterhallen eller vid bergets fot, samt vilken typ av klättring jag gjort (som bouldering eller sportklättring) och vilken svårighetsgrad jag klättrat.

All data skulle visualiseras i diagram som ger mig en bild av hur (och om) jag utvecklas över tid. Jag ville också kunna gå tillbaka och dubbelkolla tidigare inmatningar.

Från prompt till kod

Jag började inte med en tydlig plan för vilka verktyg jag skulle använda. Istället frågade jag ChatGPT vilka alternativ som kunde passa mitt syfte: att snabbt och billigt bygga en enkel men fungerande app, utan att behöva ta alltför många tekniska beslut. Jag landade i en kombination av ChatGPT, Snack Expo och React Native. Det visade sig vara en lösning som både var flexibel och lätt att lära sig.

Till skillnad från mer färdiga AI-verktyg som Loveable, Glide eller V0, där mycket är förhandsbyggt men ofta låst bakom abonnemang och begränsad exportfunktionalitet, gav den här kombinationen mig full kontroll över kod och logik. Jag kunde se exakt hur appen fungerade, justera efter behov och faktiskt förstå vad som hände bakom kulisserna. Det gjorde det enklare att både experimentera och lära sig på vägen.

Jag använde ChatGPT som både bollplank och kodgenerator. Jag kunde beskriva mina behov, lista önskad funktionalitet och lägga till att appen gärna fick kännas modern, minimalistisk och användarvänlig. Jag följde inget manus. Jag skrev bara som jag tänkte och fick kod tillbaka.

Ganska snabbt märkte jag att gratisversionen inte riktigt räckte till. Den satte gränser för hur mycket kod som kunde genereras i ett svep, och svaren blev ofta avklippta. För att kunna jobba mer stabilt och få längre kodsnuttar valde jag därför att uppgradera till betalversionen.

Den kod som genererades klistrade jag in i Snack Expo, en webbaserad miljö där man kan bygga och köra React Native-appar direkt i webbläsaren utan att behöva installera något lokalt. Jag jobbade i datorn men laddade också ner Snack Expos mobilapp för att kunna testa och känna på resultatet direkt i handen. Det hjälpte mig att upptäcka buggar tidigt och gjorde det hela mycket roligare.

Kodbasen bygger på React Native, ett ramverk för att bygga mobilappar med hjälp av JavaScript och React. Eftersom Snack Expo är byggt just för React Native blev det ett naturligt val. Jag behövde inte köpa några licenser eller kunna React Native sedan innan. Allt jag behövde fanns i de verktyg jag redan använde.

Lärdomar längs vägen

Det visade sig snabbt att ChatGPT fungerade oväntat bra som bollplank, inte bara för kod utan också för att tänka högt kring krav, flöden och logik. Jag kunde beskriva ett scenario eller ett behov och fick konkreta lösningsförslag tillbaka, som jag sedan kunde omsätta i kod. Många av förslagen handlade om funktioner, felmeddelanden och hjälptexter som jag själv inte hade tänkt på, men som förbättrade användarupplevelsen och tog konceptet vidare snabbare än jag räknat med.

Ju mer appen växte, desto längre tid tog det dock att generera hela kodbasen i ett svep. För att spara tid började jag därför be om kortare kodsnuttar, exempelvis små tweaks eller enstaka funktioner. Dessa klistrade jag sedan in manuellt i Snack Expo.

Det visade sig vara mer tidskrävande än jag trott. Koden blev gradvis mer hårdkodad, spretig och svår att följa. Den dynamiska struktur som först byggts upp tappade sin form, och buggar dök upp när jag klippte och klistrade kod för hand. Det blev också svårare att hålla koll på vad som faktiskt fungerade. Ibland försvann funktioner jag redan hade fått på plats, andra ersattes eller ändrades utan att jag bett om det. Tidsvinsten jag hoppades på uteblev. I slutändan kostade det mig två dagar och en hel del tålamod för att få ihop en fungerande helhet. Här blir det tydligt varför verktyg som Lovable m.fl. är så pass populära verktyg. Samtidigt är jag glad att jag tog den här vägen, för det gav mig en helt ny förståelse för min egen kod och för hur LLM:er som ChatGPT kan användas i vibe coding.

Blev du nyfiken på vibe-coding, har frågor eller vill du bolla idéer?

HÖR AV DIG TILL OSS

Kodad och klar?

Jag använder faktiskt min klätterapp! Jag kan logga mina klätterpass, välja typ av klättring och svårighetsgrad, och få datan visualiserad i diagram. Jag kan också titta tillbaka på tidigare pass och se hur min träning utvecklats över tid. Det räckte för mitt syfte och har fungerat fint under flera klättertillfällen.

Men appen är fortfarande beroende av utvecklingsmiljön i Snack Expo, där jag har börjat stöta på begränsningar. För att inte förlora tillgång till min kod har jag behövt stänga av autouppdateringar på mobilen, eftersom Snack Expo har lanserat en ny version som inte längre stödjer äldre kodbaser. Detta blev jag inte informerad om när jag diskuterade teknikvalet med ChatGPT (och jag har heller inte frågat...).

Enligt ChatGPT blir nästa steg att ta ut koden ur Snack Expo och koppla den till ett eget utvecklingsflöde, till exempel med hjälp av Expo CLI. Det är ett program som man installerar på datorn och använder för att bygga, testa och färdigställa appar utan att behöva arbeta i webbläsaren. Då skulle jag kunna installera appen direkt på mobilen, dela den med andra och ta mer kontroll över framtida uppdateringar. Lösningen verkar dessutom vara gratis så länge jag inte vill publicera appen i App Store. Jag ska prova och se hur långt jag kommer.

Så, hur långt kommer man med vibe-coding? Ganska långt faktiskt. Jag kunde bygga en app som fungerar i praktiken och hjälper mig i vardagen – helt utan tidigare erfarenhet av mobilapputveckling. Men när det är dags att ta nästa steg och lämna testmiljön krävs lite mer: egna verktyg, fler tekniska beslut och en grundläggande förståelse för hur allt hänger ihop.

Samtidigt visar det här tillvägagångssättet att vibe-coding verkligen kan leva upp till sin hype. Det är fullt möjligt för vem som helst att bygga och testa idéer. De flashiga exempel som syns i sociala medier är inte fejk, men det är heller inte alltid så enkelt och friktionsfritt som det kan verka. Det krävs både tålamod och nyfikenhet, och en vilja att ta sig fram steg för steg.

Publicerat 17 sept 2025